skafferi
Det finns många fördelar med att ha ett förråd av mat hemma för en längre tid. Inte bara för att vi förväntas klara oss om strömmen går eller om det skulle bli några störningar i samhällsapparaten, utan att verkligen fylla skafferiet och matkällaren med mat som man äter varje dag. I långa loppet blir det billigare och med lite planering så betyder det att man inte längre åker till affären för att köpa en påse socker, man hämtar den i skafferiet istället.
Vi betalar vanligtvis för olika försäkringar, men vi tänker sällan på det vi behöver varje dag. Att ha ett bra förråd av mat är också en sorts försäkring. Om man hamnar mellan två arbeten, en utbetalning blir försenad eller om man måste byta varmvattenberedare så blir belastningen mindre om man redan har det man behöver hemmavid. Det är i sådana situationer ett förråd av mat verkligen kan komma till nytta. Man blir lite tryggare.
beräkna årsförbrukning
Det behövs en del förberedelser innan man börjar gå ut och handla. Har man koll på vad man behöver och hur mycket innan man börjar med sina inköp är risken mindre att man köper något som man kanske inte borde. Det gäller ju också att veta vad man inte ska köpa. Kommer man hem med 25 burkar majs för att det är billigt och ingen vill äta det så är det bortkastade pengar.
Det här är mitt sätt att räkna ut årsförbrukning, ibland får man helt enkelt höfta och komma ihåg att skriva ned det som tar slut först och se vad som står kvar på hyllan sist. För mig var det strösocker, jag räknade inte med att sonen skulle gå från bitsocker till strösocker i kaffet så då blev det väldigt mycket bitsocker kvar istället.
Börja med att skriva ned alla de livsmedel ni vanligtvis använder, kolla igenom skafferiet och skriv ned varenda vara ni har hemma. Lägg till de varor som kanske brukar finnas hemma eller som man köper och använder mer än ett par gånger per år. Skriv ned mat du vet att ni äter, måltider som är återkommande och allas favoriter. Sortera dem i kategorier som exempelvis torrvaror-basvaror-mejeri-chark-kött- grönsaker- frysvaror osv. Uteslut sådant som inte blir använt utan ofta kastas, om man sällan använder potatismjöl och bara äter julskinka en gång per år så kan det hamna i en liten sidokategori. Sådana varor köper jag oftast bara en av. Försök sedan räkna ut hur ofta ni äter det och hur mycket ni använder genom att beräkna mängden av varje vara under en veckas tid.
Som exempel: Vi äter falukorv ungefär en gång varannan vecka, det blir 26 måltider på ett år, alltså behöver jag 26 falukorvar om det går en hel falukorv. Räcker det med en halv falukorv så halverar jag mängden till 13 falukorvar och delar upp dem innan jag lägger dem i frysen. Man gör samma sorts beräkning med torrvaror. Äter vi 500 g pasta tre gånger i veckan så blir det 1,5 kg pasta x 52 = 78 kg på ett år. Vissa varor får man helt enkelt höfta lite för att ha någonstans att börja. Mjöl är ett bra exempel, om man som jag bakar väldigt mycket och gör både klimp och annan mjölmat så får man antingen köpa en mindre mängd och se hur länge den räcker och räkna på det eller så får man göra en ungefärlig beräkning. Jag räknade med att jag använder ungefär 60 kg mjöl på ett år, men jag använder inte bara dinkelmjöl. Därför köpte jag en säck med 20 kg dinkelmjöl och 6 kg vanligt vetemjöl för att ha mjöl hemma upp till 6 månader och än så länge verkar jag ha beräknat det ganska bra även om jag höftade lite. Min beräkning på mjöl gjorde jag också genom att försöka lista ut hur mycket mjöl jag använder varje vecka.
Tänk också på att det inte bara gäller vanlig mat utan även sötsaker. Har man för vana att äta choklad och unna sig en sockerkaka eller semla ibland så är det ganska orimligt att inte räkna med sådant också. Befinner man sig i en jobbig period där man tvingas äta av sitt matförråd så kommer saknaden av sötsaker att göra situationen nästan olidlig om man inte kan unna sig en chokladbit när man behöver det. Man kanske får ransonera lite, men det är bättre än att tvingas vara utan.
Även om man inte har för avsikt att köpa en hel årsförbrukning av allt så är det ett lättare sätt att räkna och när man är färdig delar man upp det i den tidsperiod man vill börja med. Årsförbrukningen för varje vara delar man exempelvis med fyra om man vill veta hur mycket det blir för tre månader. Det gör också att man inte lockas att handla för mycket av någonting. Ett år är vanligtvis vad ett livsmedel klarar att förvaras oavsett om det är mjöl eller om man vill frysa falukorv. Väljer man sedan varor med längsta möjliga bäst-före-datum så ger man också de livsmedel man köper de bästa förutsättningarna att klara ett års förvaring.
Man måste även komma ihåg att beräkna andra hushållsartiklar, men de tycker jag man ska ha i en kategori för sig. Toalettpapper, tandkräm, topz, schampo, balsam, duschkräm, diskmedel, tvättmedel osv. Jag hamstrar toalettpapper varenda gång de rear ut Serla på vår Coop butik, det är länge sedan jag behövde oroa mig för att toalettpappret ska ta slut kl 22.05 en söndagkväll, men det är en av de saker jag inte köpt en halvårsförbrukning av. Ännu.
jämför priser
När din lista med livsmedel och andra varor är komplett är det ett bra läge att börja jämföra priser.
Det gör man enklast hemma vid sin dator, de flesta livsmedelskedjor har online-butiker där man kan söka på varje vara. Välj det alternativ som du anser är mest prisvärt, tänk också på att vissa varumärken kan skilja i kvalitet när det gäller själva livsmedlet så om du är osäker köp ett par olika och jämför så du slipper köpa hem någonting som ingen vill äta för att de inte smakar bra.
Glöm inte de riktiga onlinebutikerna för livsmedel som delitea.se, matsmart.se, kolonialvaror.se, mat.se osv.
För oss är det bästa alternativet att åka upp till 15 mil och storhandla, men det finns ibland varor som de inte har eller som är billigare någon annanstans. Jag beställer mjöl från kolonialvaror för det är mer prisvärt för mig att köpa mjöl från en svensk kvarn. Vill man hellre betala ett par kronor mer för en vara av andra skäl så tycker jag inte man ska låta bli för prisets skull. Vissa varor är jag beredd att betala lite mer för pga att de är mer miljövänliga eller lokalt producerade. Kolonialvaror säljer dessutom mjöl som vanligtvis inte går att hitta i våra livsmedelsbutiker, som tex emmer och olika mjölsorter med hel kärna så man kan mala sitt eget mjöl.
rabatter och poängköp
Det finns också annat som man bör ta i beräkning, som rabatter eller köp på poäng. Det är bra att kunna ta del av de erbjudanden som finns och att få poäng för den mat man köper. Coop har sitt poängsystem som inte bara ger en möjlighet att ta ut presentkort utan de har även medlemsdagar då man får en viss procent, just nu är det tisdagar och då är det bra att planera in inköp till en sådan dag.
Många butiker har nu ett mycket bättre system för att få sälja varor med kort datum, de röda "köp-snart"-lapparna är ett bra sätt att spara några kronor.
Min tumregel är att jag köper inga känsliga varor som går ut samma dag. Det finns det tillfällen när man hittar riktigt bra priser på varor man annars kanske inte köper, vi åt skivad entrecote till nyårsmiddag tack vare de röda små lapparna. Livsmedel med kort datum lägger jag i frysen direkt eller så tillagar det innan jag fryser in för att undvika att det kan bli dåligt när jag sedan tinar det vilket tyvärr har hänt några gånger.
hållbarhet och förvaring
Det här tycker jag är det svåraste av allt.. De livsmedel vi har tillgång till är inte producerade för att hålla särskilt länge och det kan försvåra när man planerar vad man vill ha hemma. Man får avgöra vilken metod av förvaring som fungerar bäst för varje livsmedel. Vissa kan konserveras medan andra kan torkas.
När det gäller köpta konserver så behöver man inte vara lika noga med ett bäst-före-datum, men det lönar sig ändå att inte förvara dem för länge. Enligt de uppgifter jag hittat så försvinner vitamin C från innehållet så det är ändå bäst att försöka äta upp dem innan de blir alldeles för gamla.
När jag började köpa torrvaror blev jag nästan lite överraskad av hur länge bakpulver och andra torrvaror faktiskt håller. Jag har som regel att se vad produkten innehåller, om den innehåller t.ex. torrmjölk så försöker jag att använda den före bäst före datum. Ris, pasta och andra liknande torra varor håller ofta väldigt länge. Socker i alla former håller så länge de inte utsätts för fukt liksom salt. Mjöl rekommenderas till ett halvår i flera artiklar, men oftast uppges bäst-före upp till ett år på olika mjölsorter. Väljer man att mala sitt eget mjöl så är hållbarheten på helsäd betydligt längre medan man då kanske får beräkna upp till ett halvår om man har malt en större mängd mjöl.
Jag föredrar att byta ut förpackningar mot en tättslutande burk eller hink för att ge livsmedlen de bästa förutsättningarna och för att undvika all sorts yttre påverkan. Det är också lättare att förvara i en burk istället för flera mindre förpackningar. Glasburkar i alla former fungerar väldigt bra, återbruk när den är som bäst. Jag använder alla burkar jag kan hitta med undantag av sill-burkar.
Här kommer prepper-delen i det här avsnittet. Räkna även in en viss mängd dricksvatten, den mängd vatten man behöver är 2-3 liter per person per dygn. Även om man har tillgång till en vattenkälla så är det ändå bra att ha en viss mängd hemma. Jag har valt att köpa billigt vatten på flaska och ha hemma för mindre kriser. Jag har dunkar av olika storlek som jag kan använda om jag behöver hämta vatten. De använder vi även under sommaren i vår stuga. Jag byter vattnet i dunkarna med jämna mellanrum, men jag räknar inte alla som dricksvatten, snarare till att tvätta händer och ev. spola i toaletten. Några mindre dunkar fyller jag upp med kortare intervaller för att åtminstone kunna koka kaffe.
Detta är en exempeltext för att visa hur det kan se ut. Du kan själv ändra denna text. Lorem ipsum dolor sit amet, consectetuer adipiscing elit.
