coffeeandtomatoes

Jag har vid flera tillfällen stött på uttrycket "permakultur", men jag har aldrig kunnat greppa vad det egentligen är. Jag har sett samplanteringar av träd, så kallade "guilds". Jag har även sett regnvattensystem, samplanteringar av grönsaker och täckodling vid olika tillfällen, men jag har ändå inte fått klart för mig vad permakultur verkligen är. När jag fick möjlighet att få en introduktionskurs i permakultur tog jag den med förhoppningen att äntligen lära mig mer.

Jag har nu gått igenom en introduktionskurs i 12 delar med Justin Rhodes och läst två böcker och min fascination bara ökar.

De böcker jag har läst är "Introduction to permaculture" av Bill Mollison samt "Permaculture for the rest of us" av Jenny Blackmore. Bill Mollison och David Holmberg är permakulturens grundare så därför rekommenderar jag den i första hand för att få en mer omfattande kunskap om vad permakultur är och står för. Permakultur och dess element utvecklades redan under 70-talet, men är mer aktuellt än någonsin.

För att göra saken ännu mer komplicerad så läser jag nästan allt på engelska och det är inte alltid helt lätt att översätta. För att göra saken ännu värre finns inte boken att köpa, men världens bästa bibliotekarie ordnade så jag fick låna den på fjärrlån och det kan även du göra. Alternativt kan man beställa den från en sajt i USA, jag tror att den fanns på amazon. Jenni Blackmore's bok hittar du på bl.a. CDON.COM. Det finns även böcker på svenska om permakultur, men jag har inte läst någon än.

Permakultur är ett komplext, men samtidigt väldigt grundläggande system där man använder sig av olika element och små fristående ekosystem för att uppnå symbios i ett större system. Det jag tidigare har sett är helt enkelt en del av de element som man använder sig av, men själva permakultur-grejen är inte elementen i sig utan det är samarbetet mellan elementen och uppbyggnaden av ett (självförsörjande) system som är själva kärnan i permakultur.

De tre grundprinciper som permakultur bygger på är:

Earth care- people care-fair share.

Jag skulle förklara det som "omsorg för vår jord-omsorg för människor-rättvis fördelning" om jag ska försöka översätta det.

I praktiken använder man sig av olika element för att bygga upp ett större system som tar hand om oss alla, den ger tillbaka till jorden samtidigt som den ger oss en naturligare skörd utan att utarma jorden eller tillföra kemikalier. I de flesta fall kommer permakultur på tal inom odling, men principerna som ingår i permakultur kan också användas för att bygga upp tex samhällen och andra strukturer.

Jag kommer inte att gå in på alla de principer som finns i detalj, det är jag helt enkelt inte nog kunnig för att förklara, men jag kommer berätta om några av dem för att ge en bättre förståelse för vad som förekommer inom permakultur.

Inom permakultur använder man sig av design för att uppnå ett system i symbios, föreställ dig att du har byggt ett hus och nu ska du bygga upp allt som normalt sett finns på en liten självhushållande gård. Hela poängen är att man ska vara så självförsörjande som möjligt och att det ska krävas så lite resurser som möjligt från källor utanför din egen gård eller kräva stora arbetsinsatser i redan etablerade system. Det blir ännu mer tydligt när även solenergi och regnvattensystem ingår som element i permakultur.

Kärnan i designen är ditt hus, den är i mitten av zon 1. Varje element inom varje zon baseras på hur ofta du behöver ha tillgång till det elementet. Inom zon 1 finns örter och annat som ofta behöver tillsyn och tillgänglighet. Zon 1-3 är de element jag skulle vilja påstå är det man måste ha tillgång till för att det ska fungera friktionsfritt som köksträdgård, hönshus, grishus, kompost osv där man klassar allt från 1-3 beroende på hur många gånger om dagen man behöver ta sig dit. Zon 1 är mest välbesökt medan zon 3 kräver mindre tillsyn. Ett växthus besöker man oftare än ett potatisland alltså ska växthuset ligga närmare huset än potatislandet. Zon 4 är ofta betesmark och bär och fruktträd. Zon 5 är i princip vild natur. Man illustrerar ofta zonerna cirkulärt med zon 1 i mitten och zon 5 längst ut, men så kommer ingen gård någonsin att se ut. Det handlar om att tillämpa tillgänglighet för att spara på sin egen energi, tex om man har en naturlig gångväg från huset som ofta används så kan man anlägga element från zon 1 längs den väg man ofta tar.

Det ingår även andra element som vindskydd, vatten, brandzoner samt olika metoder för att exempelvis bygga upp bättre mikroklimat.

Principer och element som förekommer inom permakultur:

*återföra näring till jorden - bygga upp jordens fertilitet

*samplantering - mångfald ger motståndskraft

*spara energi - både din och andras

*rättvis fördelning av ett skapat överflöd

*delad kunskap

*härma naturliga system - skogens alla lager av växtlighet och mångfald

*minska utsläpp och användning av fossila bränslen - lokala resurser, förnyelsebar energi

*multifunktionellt - allt ska fylla fler än en funktion och helst gynna andra element

*minska avfall

*hållbara ge och ta-relationer - höns tar hand om köksavfall, bajsar gödsel till odlingar, lägger ägg och kan ätas upp

*bevara naturlig växtlighet och gynna andra arter såsom bin

*bevara jordens naturliga balans - täckodling för att inte störa jordens mikroorganismer

Det finns säkert många fler saker som kan läggas till på den här listan, men jag strävar inte efter perfektion utan en chans att ge en större förståelse för vad permakultur är och vad det går ut på. Förutom allt som har med odling och djurskötsel att göra så finns det även metoder för hur man använder sig av passiv solvärme, regnvattenssystem och en hel del annat som faktiskt är riktigt vettigt att ha vetskap om. Jag förstår att det är så mycket mer vetenskapligt som ligger bakom uppbyggnaden och utformningen av permakultur, men någonstans måste man börja och jag tycker nog att det är viktigare att förstå vad själva hemligheten bakom framgångarna med permakultur är, då kan man själv ta ett beslut om man vill lära sig mer och det tror jag är kunskap som hade gynnat de flesta.

På lektion nummer ett i min introduktionskurs, som för övrigt också bygger på Bill Mollisons bok "Introduction to permaculture", var den första visdomen att "ett problem är början till en lösning". Det tycker jag är ett så logiskt uttryck att man nästan måste ta sig för pannan. Och det är där jag fick fart på geniknölarna. Jag känner ju redan min trädgård, där har jag ju svettats så många soliga eftermiddagar att solsvedan aldrig någonsin går att tvätta bort. Jag vet redan vad som är en utmaning. (Läs anabola-gräs från helvetet)

Det är också en av de största lärdomarna inom permakultur eftersom allt bygger på observation och sedan tillämpar man lämpliga metoder och element för att uppnå balans. Det finns så klart olika nivåer av kunskap inom permakultur som det gör i så mycket annat. Jag vill inte på något sätt förringa hur otroligt komplext systemet är, för det är verkligen komplext med allt som ingår och tas i beaktning. Det fantastiska är att för mig som bara har en villatomt så behöver jag inte ha enorma kunskaper för att förstå och kunna välja element jag kan införa för att göra min trädgård till ett system som fungerar med hjälp av permakulturens principer. I många fall finns redan lösningar som kan användas av den som vill ägna sig åt permakultur, det enda problem jag kan hitta i det är att det inte alltid finns växter hos mig som kanske förekommer på andra ställen.

En "guild" är ett bra exempel på hur man med hjälp av olika växter kan skapa ett ekosystem som samverkar med varandra genom att välja växter med olika egenskaper. På bilden är det olika ätbara växter som planterats runt ett persikoträd. Förutom den mat som produceras så finns växter som avskräcker skadedjur, växter som gödslar och växter som drar in de nyttiga pollinerande insekterna. Det skiljer sig lite mellan de olika samplanteringarna beroende på vilken sorts träd det handlar om. Oftast förekommer en kvävefixerande växt som tex ärt. Med på bilden finns "comfrey" - vallört- som ofta används flitigt både för att använda i täckodling likaväl som en viktig beståndsdel i gödsel.

Som jag nämnt tidigare, det här är inte en solid beskrivning av permakultur. Jag vill dela med mig lite mer av hemligheten, inte detaljerna. Jag vill få någon annan att bli intresserad, läsa en bok eller fem, odla en morot eller ställa en blomkruka för alla våra pollinerande insekter på balkongen.

Om det är något du tycker jag har missat så berätta! Det går att lämna kommentarer på mitt senaste blogginlägg, kom bara ihåg att nämna vilket inlägg det handlar om så jag vet!

Nedan finns länkar till mer om permakultur samt bl.a. en video från en fransk gård. Där kan man se mer av vilket fantastiskt verktyg permakultur är och hur man använder sig av naturliga element, titta extra noga på hönshuset i växthuset!