naturliga produkter
Det är många som väljer att byta ut skurmedel och andra rengöringsmedel mot mer miljövänliga alternativ, men det är ibland svårt att hitta någonting som verkligen är värt att betala för. Många kommer i plastförpackningar, vilket för mig är kontraproduktivt om man försöker minska på plasterna i sitt hem. Det finns också en baksida med att det blivit så trendigt att plastbanta och det är att många producenter marknadsför produkter som är dyra och kanske inte alltid så nödvändiga. Jag hittade hushållspapper som gick att använda upp till 20 gånger, det är dyrt och jag måste ändå köpa en ny rulle igen efter jag använt arken nog många gånger. Sedan finns det ibland dyrare alternativ som verkligen är till nytta för mig som konsument och en av dem är att köpa riktiga diskborstar i trä. Ibland är det värt att satsa några extra kronor på kvalitet.
För ett par månader sedan hittade jag handgjorda tvålar från Malin i Ratan, hon tillverkar tvålar på svensk rapsolja och i hennes sortiment fanns en doftfri tvål för disk-städ-tvätt. Jag valde att testa en påse med tvålflingor och ett par olika dusch och schampo-tvålar.
Det är något av det bästa jag någonsin gjort.
Det har fått mig att tänka på hur mycket produkter man egentligen lockas att köpa. Det är glasputs, köksspray, badrumsspray och mycket annat. Behöver man verkligen alla de där produkterna för att hålla rent? Det fick mig också att inse att är det någon produkt jag underskattat så är det just tvål. Jag har klagat på mer än en sorts diskmedel för att de inte gör det jobb man förväntar sig, det ska ju löddra rejält och det ska lösa fett. Disktvålen löddrar inte, men den löser fett effektivare än något diskmedel jag provat. Vilket egentligen inte borde komma som en överraskning, jag har ju tvättat händerna med tvål hela tiden och tvål löser ju faktiskt fett bättre än mycket annat.
Numera tänker jag ännu mer på vad jag köper hem och vilken sorts hygienprodukter vi använder. Vissa behöver vi ju, som tandkräm och toalettpapper. Att välja bättre produkter handlar inte bara om att vi ska värna om miljön, vi värnar också om oss själva. Jag känner mig bättre när jag vet att tvålen jag använder till både hår och kropp är både lokalproducerad och vänligare mot miljön, men det är också bättre för mig och min hälsa att inte bada i kemikalier ett par gånger i veckan. Det finns så många olika hygienprodukter att välja på, men det finns också dem som är lite snällare och det är där jag väljer att rösta med mina pengar. Mitt enskilda inköp kanske inte gör så mycket, men om fler väljer bra produkter så bidrar vi till en förändring. Kommer ni ihåg fulbananerna? Det är tack vare dem det landar betydligt fler ekologiska alternativ och fair trade-varor i vårt hem.
Jag tycker att man köper ned sig bland alla de billiga alternativ som finns. Det tycker jag i synnerhet när det gäller diskborstar i plast. Jag tycker inte alls att de gör det jobb de ska. Vi köpte därför en jättefin diskborste i trä för lite över ett år sedan. Den hänger fortfarande ovanför diskbänken och används flitigt. Emellanåt sköljer jag själva borstdelen i ättika och kokande vatten för att fräscha upp den. Den har fått sällskap av en annan modell av diskborste i trä, men den har lite hårdare strån. Jag köpte även en riktigt gammaldags disktvaga, en sådan som vår granntant alltid hade för att skrubba kastruller och diverse annat. Den är helt överlägsen de metallsvampar och diskdukar och paket med svinto som jag burit hem genom åren.
Jag har ett något komplicerat förhållande till plast. Jag vet ju alldeles säkert att det är helt vansinnigt att bära hem all den där plasten. Vi återvinner enorma mängder plast varje månad och ändå vet jag att återvinning inte är svaret på problemet. Ändå är just återvinningen det bästa alternativet just nu. Jag har dragit den slutsatsen att vissa saker kan jag bara inte undvika, men om jag får chansen så gör jag det. Det är nog där de flesta befinner sig idag, det dyker upp allt fler alternativ till plast, men världen måste hinna ikapp även där.
Ibland blir man allt lite arg ändå, som när man får det att låta som att just den kasse som jag bär hem maten i är den största miljöbov som finns, men har inte pratats lika högt om att all mat jag bär hem i kassen faktiskt är förpackad i... plast! Jag använder en korg och flera textilkassar när jag går och handlar så jag gör det jag kan för att slippa använda den omdiskuterade kassen. Små steg till förändring är ändå bättre än inga alls.
Har man börjat se hur mycket plast vi omger oss med är det alldeles för lätt att få känslan av att vi måste förändra världen och vi måste göra det NU!
Stopp. Kasta inte ut plastbunkar och matlådor riktigt än. Använd det du har först och köp nya när du kan och framför allt, när du har råd. Jag tycker det är viktigt att tänka på det vi har, men vi bidrar bara till sopberget ännu lite mer genom att kasta allt vi har och köpa nytt. Även om de där rostfria vattenflaskorna för en mindre förmögenhet ser väldigt trevliga ut. Jag köper mycket på second hand och det gör också nytta. Återbruk är bättre än att bara kasta bort det som erbjuds. Därför har jag en bakskrapa från 60-talet och en slickepott från 70-talet. Ingen av dem visar några tecken på att vara nära döden ännu, de har överlevt många av de köksredskap jag köpt sedan jag flyttade hemifrån. Börja med förbrukningsvaror, det är dem man matar sopberget med.
Vill du se mer av de produkter jag använder och var jag hittat dem så hittar du dem här!
